Sökresultat:
20552 Uppsatser om Efter förlossning - Sida 1 av 1371
Omringad av vatten vid barnaf?dande
Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan.
Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade
vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor
som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar.
Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.
Mitt f?re detta underbara underliv - Kvinnors sexuella h?lsa efter f?rlossningsbristning
Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En
f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig
kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de
ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning
och post partum.
Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa
efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning.
Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.
Likheter och skillnader p? Sveriges f?rlossningskliniker betr?ffande f?dsel i vatten - Evidensbed?mning med GRADE av styrdokument avseende vattenf?rlossning
Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n
klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel,
s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r
landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser
vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig.
Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har
f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten.
Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.
Kliniska riktlinjer g?llande handl?ggning av urinretention postpartum - en granskning baserad p? kvalitetsgranskningsinstrumentet AGREE II
Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention.
Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en
vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att
minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som
?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp
till en vecka efter f?rlossning.
Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges
f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum.
Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19
riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.
Om obstetrik och osteologi. Paleodemografiska perspektiv p? graviditet, f?rlossning och obstetrisk v?rd under svensk medeltid och tidigmodern tid
This essay examines possible maternal deaths in paleodemographic analyses and grave material by comparing three cemeteries: Nya L?d?se, Helgeandsholmen and V?sterhus. By comparing mortality patterns and burial practices, the aim is to investigate possible signs of obstetric care during medieval and early modern Sweden. The results show a higher death rate for adult women in all three burial places, indicating possible maternal deaths. Fetuses and small children were found in all cemeteries and potential evidence of medical knowledge were found in Nya L?d?se.
Kvinnors upplevelser av urininkontinens : En litteraturstudie
Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.
Hur ser elever på sin kunskap före och efter APU?
Sammanfattning
Syftet med undersökningen är att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frågeställningar är hur elever som går en yrkesutbildning ser på sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsätt på sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som används är en enkätstudie som analyseras kvantitativt med hjälp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som går praktiska yrkesinriktade program på två gymnasieskolor i Halland.
Händelser efter balansdagen : En belysning av rättsläget med ansvarsrättsligt fokus
Syftet med denna uppsats är att utreda och problematisera gällande rätt inomhändelser efter balansdagen. Vi ämnar belysa i vilken utsträckning ansvaret förredovisningsskyldige föreligger gällande det krav på information som hänför sig tillhändelser efter balansdagen, samt redogöra för vem den redovisningsskyldige kanvara. Vi vill med uppsatsen även belysa skillnaderna i informationshanteringen vidhändelser efter balansdagen för olika företag. Vi gör dock inget anspråk på att genågra uttömmande svar, utan uppsatsen är i sin helhet avsedd att lyfta fram frågorinom området..
Målstyrning - motiverande efter ett outsourcingbeslut? : En jämförelse av målstyrningens effekter på de anställda efter beslut om neddragning respektive nedläggning
Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.
Effekterna av fysisk aktivitet och avslappning som rehabilitering efter hjärtinfarkt: en litteraturstudie
Hjärt- och kärlsjukdomar står för ungefär hälften av alla dödsfall i Sverige per år. Det går att förebygga hjärtsjukdom och återinsjuknande efter hjärtinfarkt genom att jobba både primärpreventivt och sekundärpreventivt. En sekundärpreventiv insats är hjärtrehabilitering som är en etablerad form av behandling. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och effekterna av fysisk aktivitet och avslappning som rehabilitering efter hjärtinfarkt. 16 artiklar som behandlade effekterna av fysisk aktivitet och avslappning efter hjärtinfarkt inkluderades.
EFTER AVGÃ…NGEN
Arbetsmetod och urval. Vi ville studera publicistiska beslut och etiska överväganden i samband med medierapporteringen kring Sven Otto Littorins avgång. Affären Littorin..
Vad händer efter döden enligt islam
I detta arbete har jag besvarat frågan vad religionen islam säger ska ske efter döden.
Döden har alltid varit ett ämne med stor fascination genom mänsklighetens historia. Vare sig man har en religiös livsåskådning eller humanistisk livsåskådning så har alla en uppfattning om vad som kan hända efter döden.
Jag har intervjuat en shejk för att ta få svar på vad muslimer har för tankar och tro om livet efter döden. För vissa muslimer är det självklart att själen lever vidare och att man kommer till en plats som heter Barzakh som är det arabiska ordet för den plats man kommer till efter döden. Livet efter döden består av fem olika steg som många muslimer tror att alla kommer att gå igenom.
Äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur
Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes.
Omvårdnadsprogrammet i den Nya gymnasieskolan - utifrån en studie om elevers framtidsplaner
Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning.
Jag minns min farmors farfar
I mitt arbete so?ker jag efter sa?tt att omarbeta spa?r som ma?nniskor la?mnat efter sig, sa? att dessa fa?r en ny mening. A?r dessa omarbetade spa?r, dessa nya bilder, fortfarande sanna? Vad har da? ha?nt med med bilden?.